Om någon anka därute deppar efter en tung start på säsongen så ger ovanstående bild hopp om att alla kan förbättra sig. Jämför sista fem platserna i ligan förra året med första fem platserna efter fyra omgångar i år och det är uppenbart att inte bara en blind höna hittar ett korn utan snarare att det gäller hela flocken. (Bara Z är konstant bäst när det gäller, förutom när det verkligen gäller för då tar han semester!)
Att utse vem som blir årets MIP (most improved player) är som ni kan förstå väldigt svårt i det här läget då fjolårets bottenskrap nu är grädden som flyter på toppen (med något enstaka undantag) men jag påstår att Jensa trots allt ligger bra till.
71.
Nej, det är inte meningen med livet (det är 42) utan det är Jens totalpoäng förra året då han snittade knappt 5 pinnar per omgång. I år snittar Jensa 16 poäng per omgång och har efter ynka 4 omgångar samlat ihop 64 pinnar, en utveckling som för tankarna till Peter Brobergs fotbollskarriär.
Nu räcker det inte riktigt till att hota Z som fortfarande behåller ledningen och efter förra veckans tävling där han och Sheriffen imponerade i blötan med att bara spela +5 så har han ryckt till sig ett litet grepp om ligaledningen, men jag gissar att Jensa låg på träningsläger hemma i Lårviken och är redo att utmana igen redan till veckan.
Bakom dessa giganter smyger ordföranden omkring och plockar poäng både här och där och trots ynka fyra pinnar sist så räcker det för att klättra förbi Larry och upp på tredjeplatsen. Kola behåller dock topplaceringen i tävlingen om att bli årets ornitolog så det blir väl att djupdyka i pluskan i år igen.
Och på tal om att djupdyka så ser ni här en bild från veckans runda där sju tappra ankor trotsade den något utmanande väderleken.
Slutligen så har vi fått skarpa reprimander från högre ämbetsmän om att ankorna är, inte bara skräniga, men även skräpiga. Ovan ser ni bildbevis på hur det såg ut under omgång 4 vid kiosken, och det är ju inte ens så att vi behöver peka finger, gärningsmannen gör det ju så bra själv. Därför så ber vi nu ankorna att komma ihåg vad ni lärde er i Mulleskolan och skickar med en bild på barnen som sjunger den klassiska ”Man ska aldrig, aldrig, aldrig kasta papper” när de träffar på Skräptanten (som för övrigt spelades av Webbreds farmor när han själv gick i Mulleskolan vilket lite förtog effekten av budskapet, ungefär som när tomten har pappas pyjamas).
